MITT ÅNGERMANLAND

Ett nytt trädgårdsland är nu på gång! För att kunna odla lite mer grönsaker och rotfrukter.  Som det var tänkt från början skulle vi göra fler odlingslådor bredvid de andra lådorna, men då försvinner nästan hela gräsmattan. Det tänktes om och så får det bli en ny odlingsyta på andra sidan huset i stället. I anslutning till altanen. En grävmaskin kom hit och gjorde det grova jobbet. Vi var till gården och hämtade ett lass med brunnen koskit och beställde hem ett lass matjord. I regn och rusk var vi ute i går och iordningsställde odlingsytorna. I botten ligger markduk och marken är urgrävd lite djupare precis där lådorna ligger. Ca 30 cm. K snickrade ihop enkla ramar och i dessa är det fyllt jord och gödsel. Runt om och i gångarna mellan lådorna ska vi fylla med flis. Sedan ska det pimpas lite runt om. Ett slags staket, spaljé, komposter, bärbuskar mm Men det får växa fram allteftersom. Så bra att det har kommit lite regn! I morgon tänker jag börja s

Det är samma visa varje vår... Konstaterar att vi har alldeles för lite vårblommande växter i trädgården. Tänker även att såna måste införskaffas. Men när jag senare står där i plantbutiken så känner jag mig inte särskilt sugen på att köpa redan utblommande växter som ska blomma NÄSTA år. Därför tänker jag att jag ska köpa och plantera till hösten i stället. Vilket heller aldrig blir av. Oftast beroende på att det inte finns några fina fräscha perenner att köpa då. Visserligen finns det några krokusar och tulpaner här, men jag får dom inte att trivas riktigt bra. Därför försöker jag kompensera med penseer och andra tidiga utplanteringsväxter i stället. I urnorna vid entrén planterade jag minipåskliljor, tusenskönor och penséer till påsk och de blommar fortfarande fint! Tack vare den kalla våren kan man tänka. Där brukar det brumma humlor i massor! Jag vill inte rensa bort maskrosen som kommit upp i gruset vid uteplatsen. På den blomman fladdrade

I eftermiddag fick det bli cykelträning! Eftersom K cyklade upp till vindsnurrorna på Rammeldalsberget förra veckan så vill jag ju inte vara sämre. Men han är en cyklist. Det är inte jag! Jag har inte en chans mot honom när vi cyklar tillsammans. Även fast jag har bättre kondis. Låångt där nere bor vi!  Ledningsgata Hur nöjd som helst! Det är en mil från oss dit upp.Man ska alltså upp på ett berg som är trehundra meter högt, Men det gick bättre än förväntat faktiskt. Det är dom sista tre kilometrarna som är rejält branta och det svider ordentligt i lårmusklerna. Har man för hög växel så slirar bakhjulet och man tappar greppet i gruset. Därför måste man cykla med en lite tyngre växel för att det ska driva på lite bättre utan att tappa fästet. Men skam den som ger sig! Upp kom jag utan att stanna och när jag klev av cykeln joggade jag lite lätt för att få bort mjölksyran. Jag kollade aldrig någon tid, men jag tippar på att det gick dubbel

Tänk vad det finns hemligheter och spännande saker runt krokarna som man inte har en susning om. På berget där Lugnviksmasten står finns det gamla kvartsbrott! (enligt en liten notis på en orienteringskarta) Mitt i skogen. Utan någon som helst markering. Stora kratrar ner i marken där man säkert skulle kunna trilla ner om man inte ser sig för. Hur och när gjordes detta? Och av vem? Det är nog ganska länge sedan för det är fullt med lavar och mossor på högarna av småsten som måste komma härifrån. Det finns ingen tillstymmelse av väg som går fram till brotten. Kvarts - vad är det? Vad används det till? Den information jag har fått fram är att kvarts är jordskorpans vanligaste mineral och består av kiseldioxid. Oftast är den gråvit, men kan även vara glasklar (bergskristall) violett (ametist) gul, röd eller svart. Kvarts används som råvara till porslin och keramikglasyrer. Jovisst fanns det en massa vita stenar där. Men det mest uppseendeväc

Hej svejs alla därute i söndagskvällen! Har ni någon majfeeling och vårkänsla då? Det känns lite tungt nu faktiskt - det liknar mer oktober än maj. Jag var upp halv fyra härom natten och släppte ut katten och då visade termometern -5 grader! Panik! Jag var tvungen att springa ut till växthuset och kolla! Där gick värmefläkten och temperaturen var + 7 grader. Puh! Tomatplanten såg ut att må relativt bra under fiberduken. I dag har vi också tagit oss upp på ett berg. Ett ställe vi har tänkt gå till i flera år och i förmiddags bestämde vi hastigt och lustigt att ta en paus i vedtravandet och göra slag i saken. Snödåsberget i Lugnvik. Vi tog bilen och körde upp till Lugnviks TV mast (den man ser vida omkring)  Väldigt uppför i 2.5 kilometer ,men vägen var helt okay att köra på. Man går tillbaka ett par hundra meter på vägen man kom och så är det gula snitslar att följa genom skogen. En lättsam promenad på flack mark i två kilometer. Man är ju li

I dag tog vi med oss barnbarnen och gjorde en liten utflykt upp på Gårdberget i Gallsäter. Det finns flera stigar upp och den vi valde är lätt att gå och inte alls brant. Inga problem för en treåring att ta sig både upp och ner. Fin terräng runt stugan uppe på toppen också. Inga stup man behöver passa barnen ifrån. Utsikt över Storsjön  Jättefin stuga! Med kikaren ser man lätt stugan på Gälingen. Berget som ligger i vår by. Mörka moln närmade sig så vi packade ihop och drog oss neröver innan vi skulle ha regnet över oss. Men vi hann ner torra och hagelskuren kom när vi precis kommit in genom dörren hemma. Vi kollade på myror i flera myrstackar, vi såg stoora älgspår, dissekerade kottar och tittade på fröna som ligger inuti, plockade med oss blåbärsris och satte i vas och såklart fick även en bukett vitsippor hänga med oss hem.

Hur går det med Vasaloppsträningen då? Åjovars! Knappt tio månader kvar och då ska jag vara i form för att skida nio mil! Känner mig lite smått stressad faktiskt. Men det viktigaste nu är att inte i ren iver förhasta sig och träna för mycket och för snabbt. För då kommer skadorna som ett brev på posten. Jag VET av ren erfarenhet.... Nu ska det inte "dummes" något, utan tränas klokt och kroppen ska lyssnas på extra noga. Nu ska konditionen, muskler, leder och ligament sakta tränas upp till att kunna jobba på i allt längre sträckor och längre stunder. Just nu springer jag ca en mil varje pass och det få gå ca 4 dagar mellan varje gång. Försöker hålla ett jämnt tempo hela tiden. Klocka vill jag inte ha (har med Runkeeper, men enbart för att mäta sträckan. har jag ljudet på med kilometertiderna blir jag döstressad och springer alldeles för fort!) Det är ju ingen tävling, utan uppbyggnadsträning! Jag har även kört ett par gånger backträning. Än s