Tjugotredje december och den sorgligaste julen någonsin

Det har varit tyst här ett par dagar.
Har inte haft tid eller ork att skriva.

I går var det en tung dag.
Vi hade begravning för min pappa.
Väldigt sorgligt och känslosamt, men ändå så ljust och fint.
Så vacker sång och musik.
Ett stort tack till er som bidrog!

Nu firar vi jul utan pappa.
Det blir aldrig någonsin som förut. Han med sitt glada humör och skratt och våra bussångspsalmer.
Hans bus med barn och barnbarn.

Men livet går vidare.
För oss som är kvar.

Nu tar vi tag i julförberedelserna.
I morgon är det julafton!