Båttur på Ångermanälven

Att vakna till detta!
En tyst och stilla strand i Norafjärden.
En simtur i 22 gradigt havsvatten.
Äta frukost i solen med solglitter på vattnet och en svag, svag varm bris i håret.
Balsam för själen.
Stunden sparas i sommarens minnesask.

Under de fem åren vi har varit båtägare har vi pratat om att åka upp i Ångermanälven, men av någon anledning har vi inte kommit till skott.
Förrän nu.

Fast nej, egentligen börjar Ångermanälven vid Hammarsbron i Nyland.
Hela vägen hit upp räknas det faktiskt som en havsvik.
Det förstår man nu när man åker båt här.
Det känns inte alls som en älv!
Här går jättestora lastbåtar till industrierna i Väja och Bollsta.

Såå mysigt att glida fram under Höga Kustenbron och vidare mot Sandöbron. med små avsickare här och var under färden.
Jisses så annorlunda allt ser ut från vattnet!
Ställen man passerat tusentals gånger från landsidan känner man knappt igen.
Och oj vilka fina ställen det finns som man inte vetat om att de finns!
Jag har hittat en massa mysiga ställen dit jag skulle kunna flytta på studs!
Jag som alltid velat bo vid en älv...

Här, strax nedanför Sandöbron gick vi i land eftersom ett åskväder drog förbi.
Vi gick upp till Wästerlunds Café och åt lunch.

På väg in mot Gumåsviken i Kramfors

Här la vi till och gick till OK och fyllde dunkarna med bränsle och köpte glass!

Frånö småbåtshamn

Passerar betande hästar vid strandkanten. Så idylliskt! Känns magiskt och overkligt på nåt sätt.

Övernattning i Sandslåns gästhamn,
I bakgrunden syns det gamla flottningstornet sedan tiden de hade timmerskiljet här.
Vindsnurrorna ni ser på berget är samma vindsnurror vi ser hemifrån oss.
Härifrån och hem är det prick lika långt som vi har till vår hemmahamn (landvägen alltså)

Sent i går kväll kom turbåten Ådalen 3 in med musik och ett gäng glada, sjungande gäster.

Här i Sandslån slutar havet och sjökortet likaså.
Därför glider vi neröver igen.
Mot nya äventyr!