Surströmming på berget

I går eftermiddag var vi ett gäng bybor som drog i väg upp på Gälingen för att äta surströmming.

Med fyrhjulingar, vagnar och packning kunde vi ta oss halvvägs innan vi måste bära grejorna resten av sträckan.

Inne i stugan dukades läckerheterna upp.

Jag är väl inte någon direkt surströmmingsälskare, men att äta den som tunnbrödsklämma går det faktiskt an.

Det luktar verkligen inte gott, men lukten har inget med smaken att göra.

Som tur är.

En vacker vy genom dörren

En stund efter solnedgången traskade vi ner igen.
Det var kolsvart när vi kom fram till fyrhjulingarna och en lite magisk känsla när vi susade fram i skogen i karavan.
Nope! Vi har ingen fyrhjuling om ni undrar.
Fast man är ganska off här i byn som saknar både en sån och skoter!
Det hör liksom till.