Äntligen sola i en snöslänt

Himlen sprack upp till alldeles klarblå vid lunchtid.

Tur som en tokig slutade jag jobbet strax därefter.

Snabbt, snabbt åkte jag hem.

På med snöskorna och så trampade jag iväg en bit upp på berget som vi har bakom vårt hus.

Längst uppe vid kanten däruppe satt jag. 

Det blåste storm så det piper i knutarna, men där uppe i skogskanten var det kav lugnt!

Gaaah, så härligt! Balsam för själen!

En alldeles varm sol och talgoxar som kvittrar. 

Såå värt mer än allt annat.

Ni har ju önskat fler bilder på hon som bloggar, dvs jag!

Ha,ha vilket pyssel det var innan jag hade gillrat upp kameran på en snöboll och få en skaplig bild med mig i mitten av bilden!

Egentligen behöver man inte dra iväg så långt. Vårt hus ligger där nere!

När man avverkar/hugger ner skog lämnas såna här gamla torra träd.

Det är för insekternas skull. Olika slags skalbaggar, men även fjärilar och hackspettar blir glada för dessa träd.

Här ser det ut som snömannen har varit i farten, men det är bara spår av mina snöskor 

som jag tar mig fram prick överallt med!

Det fanns en massa rävspår också.

Jag hörde rävens skrik sent i går kväll. 

Jag tror att det är parningstid nu, för jag har hört dom ganska ofta på sistone.

Tänk att det var vårdagjämning i går!

Nu är dagarna längre än nätterna. Överallt på jorden!

Våren rycker närmare!!