Rödklitten i Nordingrå,Höga kusten

RÖDKLITTEN är ett berg som ligger i Mädan, Nordingrå.

Ett av de berg jag har varit allra mest på.

Det ligger ett par kilometer från där vi bodde förut och det hände att man la in löprundan dit när jag tränade.

Nu var det minst tio år sedan jag var dit, så varför inte göra slag i saken!

Vid vägen finns en parkeringsficka och informationstavlor där stigen börjar.

Stigen är lätt att gå. Rejält uppför och ofta över nakna hällor.

Där stigen förr ringlade sig genom skogen är det nu ett hygge. Ljust och öppet!

Jag tror inte jag skulle ha hittat utan markeringarna. Allt var verkligen annorlunda just här.

Strax innan man kommer fram till toppen kan man göra en kort avstickare till grottan.

En håla rakt in i berget ca 20 meter.

Här är det stora stenar och lite knepigt att gå men ingen större svårighetsgrad.

Man har rustat med trappor och steg på vissa ställen. En påle med information om borgen finns här vid den.

Borgen är inte märkvärdigare än en halvrasad stenmur. Om inte skylten har stått där har man aldrig sett den (om man inte är kunnig på sånt förstås)

Ha,ha jag minns när jag fick höra talas om att det fanns en BORG på Rödklitten förut så var jag dit och sökte runt som en dåre!

Inte hittade jag någon borg inte!

Jag hade tänkt mig någonting helt annat. Mycket större och med tinnar och torn, Typ!

På exakt samma ställe som förr växter fortfarande GETRAMS.

Nu var den utblommad, men ungefär samtidigt som liljekonvaljerna blommar den med vita hängande klockor. Senare blir det blåsvarta bär. Dom är inte giftiga men man ska inte äta dom!

Däremot kan man tugga på STENSÖTANS rot. (ursäkta suddig bild)

Den smakar sötlaktris!

Den växer oftast på mossiga stenar och vid stubbar.

Belöningen för mödan.

Utsikten!

Det är Gaviksfjärden man ser därute. Med alla öarna. 

Här finns en bänk man kan slå sig ner på och inta sitt eventuella fika.

Jag stannade knappt alls utan fortsatte den nya, för mig outforskade stigen som går ner på andra sidan av berget. Ner till byn Sund.

Lite stenigt på stigen i början, men blev sedan jättefint och verkligen löpvänligt.

Lätt utför hela tiden tills man kom ut på en liten grusväg.

När jag kom fram hit tog jag vägen till höger istället för att gå efter stolpen med markeringen till vänster.

Nu kom jag fortare ner på vägen som jag sedan sprang de två kilometrarna till bilen.

Här har lupinerna inte lyckats få fäste.

Det är så fint med de artrika vägkanterna fulla med blommor.

Till och med gul fetknopp och kattfot!

Det blev en härlig löptur!

Vill man ha en rejäl löprunda och mer grisigt jobbigt ska man springa åt motsatt håll!

Tips till er som löptränar!

Väldigt varm och svettig åkte jag hem, slängde på mig badkläder och åkte till badhälla.

Kollade termometern i vattnet först...17 grader!

Hm!

Tre grader kallare än sist.

Jag kände inte ens på vattnet utan åkte hem och ställde mig under en varm dusch i stället!

Fisigt? Javisst!

Men det bjuder jag på!

Jag fotade MÅNGA fler bilder, men nästan alla blev i så dåligt skick.

Vet inte vad det beror på men jag fotade enbart med mobilen och så var solljuset liksom på fel ställe hela tiden.

Det är inte roligt att lägga ut halvdana bilder, men i dag måste det få bli så.