Inga svampplockarögon alls

ALLA hittar massor av kantareller.

Det sägs att det är bara att gå ut i skogen så finns dom där.

Överallt!

Sociala medier svämmar över av välfyllda svampkorgar och mackor med smörstekta kantareller.

Bah! Säger jag. Jag tror det när jag ser det.

Stora P ville att vi skulle gå en sväng i går och plocka.

Nu har vi inga säkra ställen där det finns svamp. Ställen som lyser av gula hattar och dit ingen annan hittar. De ställen man hade har blivit hyggen nu.

Men för väldigt länge sedan plockade jag massor i en skog i närheten.

Eftersom jag vet hur lurig den platsen är att hitta i så hade jag med både kompass och telefonen fulladdad så vi kunde använda oss av gps. Ifall vi skulle gå vilse...

Som sagt. Laddade med svampkorgar och extra plastkassar knatade vi iväg.

Vi gick och gick. Jublade högt när vi hittade en och annan kantarell.

Fin skog. Såg ut som en riktig kantarellskog.

Vi fortsatte gå och gå.

Inget gult någonstans.

Helt plötsligt var vi uppe på ett berg! Fast det knappt varit något uppför. 

Mysko!

Men det ÄR en mysko skog...

Tömma skor på barr och skräp

Massor av andra kantarellliknande svampar fanns det

Vem bor här?

TUR nu att jag hade tagit kompassriktning på ett ungefär så vi visste att vi måste gå västerut för att komma tillbaka till bilen.

Pricken på GPS irrade och for. Precis som vi. Ha,ha.

Eftersom vi båda hade tider att passa så blev det lite bråttom tillbaka.

Och undrens tid är inte förbi - trots att vi gick på måfå och knappt hade en en hum om vart vi var så kom vi fram precis vid bilen!

Kantarellerna då? Tja, botten på korgen var precis täckt.Bättre än inget får vi väl säga då.

I dag är en annan dag och K och jag har avverkat drygt 31000 steg på femte etappen på Högakusten leden.

Men det bloggar jag om i morgon.

Ha en trevlig söndagskväll och en ny arbetsvecka!