Nästan värd ett Nobelpris

Har man bara hemkokt knäck på julen så behövs egentligen inget mer.

Det tycker både jag och Fanny, och hon är den den största knäckälskaren i den här familjen.

Såpass att man måste gömma knäcken innan julafton för annars är den slut...

Det är egentligen ingen svår sak att koka knäck. 

2 dl strösocker, 2 dl ljus sirap och 2 dl vispgrädde som får koka i en kastrull.

Helst en i gjutjärn.

Jag brukar testa om den är färdig med kulprovet, dvs man droppar lite knäcksmet i kallt vatten och avgör hur seg/hård man vill ha den.

(just i år körde jag bara med termometer. 125 grader ska det tydligen vara. Men i mitt tycke blev den för mjuk, så man kan nog låta den koka till 130 grader)

När smeten är färdig blandar man ner ca 3/4 dl hackad mandel.

Sen börjar det meckiga.

Ösa ner smeten i formarna med teskedar.

Formarna ramlar på sne och knäcken hamnar brevé.

MEN nu fick jag låna en "knäcktratt" av syrran.

Åhå, vilken grej!

Nu skulle jag kunna koka knäck varje dag!

Man häller bara smeten i tratten och matar på exakt mängd i formarna.

Utan minsta spill och kladd!

Nu måste jag genast införskaffa en egen.

Detta är inget sponsrat inlägg utan bara ett tips från mig till dig.

Nu går jag på jullov fram till den 2 januari.

Det ska bli så skönt!

Många långa sovmornar och förhoppningsvis fint väder med mycket utevistelse.

JAG ÖNSKAR ER EN MYSIG UPPESITTARKVÄLL!