måndag 18 juni 2018

Syjunteavslutning på Villa Fraxinus


Säsongsavslutning på syjuntan.
Då brukar vi hitta på något kul.


Det blev en tur till Villa Fraxinus i Nordingrå.
En visningsträdgård som är anlagd mitt i naturen på ett berg!
Trädgård och natur smälter samman på ett fint och naturligt sätt och en restaurang ligger mitt däri.

Vi åt god mat och strosade sedan runt i trädgården.

Naturligtvis låg kameran kvarglömd hemma,men några halvdassiga mobilbilder kan jag bjuda på i allafall.






Vilken tur vi hade som kom precis innan alla vackra rhododendron och azaleor har blommat ut!

Precis som alltid när jag har besökt en fin trädgård så får jag massor av inspiration och kli i trädgårdsfingrarna.
Oj, vad mycket man vill göra!
Det är nästan så man tar skyffeln och börjar gräva direkt när man kommer hem!

Men nu ska vår trädgård få växa sakta och eftertänksamt.
Det ska få ta den tid det tar.
Ett projekt i taget.
Påbörjade ett i går som ska få bli klart.
Innan ett nytt påbörjas.
För en gång skull...

söndag 17 juni 2018

Vardagslyx!



Lyx är att gå ut till trädgården och plocka ihop sin sallat.
Egenodlad, utan konstgödsel och besprutning.
Visst smakar den helt annorlunda än köpessallat.
Sallat - som den SKA smaka.

Jag har att välja på huvudsallat, plocksallat, ruccola, romansallat och isbergssallat.
Känner mig rik!


fredag 15 juni 2018

En fredag mitt i juni


Nu har precis halva juni gått och det är precis halva juni kvar.
Det känns väldigt bra tycker jag!

Nu jobbar jag bara en dag till på mitt ena jobb innan jag går på semester där.
På mitt andra jobb är det tre veckor kvar, men det är bara två dagar i veckan så jag ska väl egentligen inte klaga.


Här blir det middag ute på altanen ikväll!
Såå ljuvligt!
Väntar på K som är på Gården och byter multirem på deras bil.

Nu lyser solen på vår altan till halv elva på kvällen!
Men jag tycker egentligen att det är jobbigt med de ljusa nätterna. Inte för att jag har svårt för att sova, utan för att det aldrig känns som natt!
Jag skulle mycket hellre vilja ha mörkt åtminstone några timmar.
Det är så mysigt att sitta ute på kvällarna med tända ljus.
I mörkret!
Det kan vi sällan göra här, för när det blir mörkt på kvällarna är det för kallt att sitta ute.

Jag fattar inte dom som köper solcellslampor och slingor att ha i sin trädgård på sommaren.
Dom lyser ju ändå aldrig! Inte förrän till hösten!
Jag plockar bort våra under sommaren!

Hur som - jag önskar er en trevlig sommarfredagskväll.
Mitt i juni!

torsdag 14 juni 2018

Häng med på min löptur - med många fotostopp!


Om man ger sig tid att titta efter så kan man hitta mycket roligt och fint utmed en vanlig löprunda.


Denna blomsterprakt har någon/några planterat efter byvägen!
Snyggt är det!


På de smala grusvägarna finns det speciella skyltar som visar var det går bra att mötas.
Där har man gjort det lite bredare så ena bilen kan köra åt sidan.
Ingen självklarhet för inbitna stadsbor kanske...


Massor av smultronblommor finns det nu.
Men det måste komma regn om det ska bli några bär också!
Fortsätter torkan kommer det inte bli några bär eller svamp överhuvudtaget i år.


En gråmulen och lite ruggig dag.
Vilar benen en smula på en bänk vid Bålsjön.


Normalt brukar man kunna klä midsommarstången med midsommarblomster, men i år har de snart blommat ut.


Detta är så tragiskt!
En gammal ladugård som gett vika av vinterns snö.
Man ser byggnader här och var som har rasat ihop.
Många av dem har stått öde och ingen har väl skottat taken.
Jag lider med dem som måste ta rätt på all bråten.
Både kostsamt och tidskrävande.


Den här minnesstenen står på en gammal husgrund alldeles vid vägen.
Jag var tvungen att googla Per Edholm och se vem det var.
Intressant läsning!
(Jag går inte in på det här, men är ni nyfikna kan ni Googla på Per Edholm, Bålsjö)




Nu har jag precis tagit mig uppför den långa branta backen genom skogen och kommit upp till toppen och utsiktsplatsen på Herpesbacken.
Varför den heter så går att läsa på den lilla skylten.



Här blir belöningen att sätta sig på bänken och titta ut över Bålsjön.
Sjön jag alldeles nyss sprungit vid nere längs stranden.
Och vet ni - vattnet i sjön är whiskeyvatten! I ordets bemärkelse!
Box destelleri tar vattnet därifrån till sin whiskeytillverkning!



Är benen trötta och stumma efter Herpesbacken så kan de inte bli annat än lätta och pigga igen när man viker in på den här fina sågspånstäckta stigen som går runt en annan liten sjö.


Klåån också! Jag knäckte inte låskoden den här gången heller!
Ser ni vad som står på holken?
Lös koden. Belöning.
 Det ryktas om att det ska finnas en "hutt" därinne.
Men vad vet man?
Jag har inte hört att någon har fått upp låset än så länge.


Här finns det också en bänk att vila på, men nu får det vara nog med vila!
Jag pinnar vidare!


Längs stranden växer det gott om vattenklöver


Tänk så mysigt att sitta vid grillplatsen på den lilla ön och grilla.
Omgiven av den spegelblanka sjön. Rofyllt! (platsen är privat)


Vi får hoppas att lupinerna inte hittar till just den här vägkanten!
Lupiner som sprider sig överallt och förökar sig hejdlöst!
Visst är det vackert när dom blommar, men de kommer att ta över världen känns det som!
En växt som inte hör hemma i vår flora.
De tränger bort all annan växtlighet. Blåklockor tex, som förr fanns i vägslänter har inte en chans att konkurrera med lupinerna.
Jag är övertygad om att det är kantklippens fel!

Nu blir det en sväng med dammsugaren innan jag gör kväller.
I morrn är det fredag hörrni!

( klicka på bilderna om ni vill ha dem större. Om ni tex vill läsa vad det står på skylten)

onsdag 13 juni 2018

Huset före - och efter.

Nu är det fem år sedan vi slutade som mjölkbönder, blev "vanliga Svenssons "började jobba som anställda och köpte ett gammalt hus som vi började renovera från grunden.
Vi arbetade båda heltid samtidigt som vi jobbade som galningar med huset på kvällar och helger.
Men samtidigt upplevde vi båda att vi aldrig varit lediga så mycket någonsin förr på sommaren.
Ser man tillbaka på det hela nu i efterhand kan jag inte begripa att vi orkade!
Men jag tror att vi gjorde det i prick rätt tid!
Vi visste inte om någonting annat.
Att vara ledig på helger och ha semester det fanns inte på världskartan!
Det som nu känns så självklart!


Så här såg huset ut när vi köpte det.


Så här ser det ut nu.

Vilket enormt jobb vi har lagt ner! Många,många timmar.
Vissa saker har vi lejt snickare till. Stora saker som är svårt att göra själv. Som att bygga altan och farstukvist. Sätta hängrännor och laga fasaden.
Men aldrig har det känts tråkigt.
Det har varit en rolig resa hela tiden.

Men jag skulle aldrig i livet vilja börja om från början igen!
Nu får det vara klart!
Förutom badrummet, gästrummet och bakre husgaveln då....
Men det är ju en baggis.

tisdag 12 juni 2018

En udda syssla i junikvällen



Mitt i finaste försommaren med syrenplock, blomplantering och frösådd, så kokas det även lingonsylt!

En stor gryta full med lingon puttrande på spisen i kväll.
Tja, varför inte?

Vår stora extrafrys innehöll nämligen endast två liter hela lingon och två småförpackningar kantareller.
Snacka om onödig elförbrukning.



Vi har gott om lingonsylt. Kokade massor i höstas.
De här frusna lingonen hade jag sparat för att ha till julens mjuka kakor och som dekoration.
Tror ni det blev något bakat och dekorerat?
Nehej då!
Inte tänker jag spara dom till nästa jul i allafall.
Lika bra att koka sylt.
K är storförbrukare. Äter kornmjölsgröt med sylt till frukost.
Urk, säger jag!

måndag 11 juni 2018

Nostalgisk kvällstur


Jag behövde röra på mig efter en dag på kontorsstolen och Paulina behövde barnvakt för att stängsla åt djuren.
Vad gör man då?
Jo åker till Gården, bäddar ner ungarna i dubbelvagnen och ger sig i väg på en promenad.
Går den gamla vanliga grusvägen som jag gått och sprungit tusentals gånger.
Nu var det ett par år sedan så det kändes faktiskt lite nostalgiskt.

I långa branta utförsbacken tyckte jag det kändes onödigt att gå och spjärna emot med vagnen så jag började jogga.
Det gick fortare och fortare eftersom vagnen var tung, så jag drogs bara med och tillslut var farten superhög och benen kändes nästan som ett hjul!
Började skratta hejdlöst mitt i alltihopa när jag tänkte på om någon såg mig!!
När jag berättade detta för Paulina sedan undrade hon varför jag inte använt bromsen.
Bromsen??
Alltså mitt på handtaget sitter en broms som man kan bromsa vagnen precis till den fart man vill att den ska gå.
Ha, ha jag är tydligen inte så streetsmart...


Långa skuggor och spegelblank sjö



På andra sidan av sjön ligger badplatsen där jag badat nästan varje dag varje sommar sedan jag var barn.
Det heter egentligen Bäcksvöja, men vi har aldrig kallat den någonting annat än Andra sidan.

Jag önskar att jag kunde bjuda på bättre kvalitét på bilderna, men med mobilen i motljuset är det inte lätt att få till det bra.
Det var så magiskt vackert i kvällssolen!

Nu är timmen sen. Igen! Så svårt det är att gå och lägga sig i tid!

I morgon är en annan dag!
Godnatt!!