MITT ÅNGERMANLAND

Precis efter inlägget om dörrhandtagen så pajade dörrtrycket till sovrumsdörren. Det var något inne i låskistan som var trasigt och som gjorde att dörren inte "satt fast" när den stängdes. Eftersom jag inte vill ha katterna i sovrummet på dagarna måste den dörren gå att stänga ordentligt. Smilla listade ut på ungefär två sekunder att det bara är att trycka med tassarna när den bara var igenskjuten. På nätterna däremot har jag oftast båda katterna i min säng...Smilla liggandes bredvid huvudkudden. K skruvade bort låskistan och konstaterade att det var en fjäder som gått av. Efter en stunds sökande på nätet kunde vi konstatera att den heter roddarfjäder. Efter lite mer sökande fanns den att beställa också! Sicken tur! Supersnabb leverans i onödigt stort paket. Men nu sitter den på plats och dörren går att stänga i gen. Tji åt catsen! Tänk att det är fredag redan! En vecka kvar av april. Det finns inte tillstymmelse av någon vår överhuvudtaget! Just nu ligger

Så här såg ytterdörrarna ut när vi köpte huset.Målade med någon slags blå lasyrfärg. Innerdörrarna var bajsbruna och släta.Tillsynes med påspikad masonite.                                              Vi bröt bort masoniten och tadam!! därunder uppenbarade sig fina spegeldörrar! I princip felfria. Jag älskar gamla dörrar. Speciellt pardörrar. Har drömt om att få ha såna dörrar på huset någongång. Jag önskade att vi kunde byta vår vanliga dörr på huset vi bodde i förut till ett par dubbeldörrar, men det blev aldrig av. Vilken lycka när det fanns sådana dörrar på det här huset! Inga tråkiga nytillverkade och sprutlackerade, utan riktigt gamla i trä med en historia bakom. En historia som man visseligen inte vet någonting om. Har de suttit på huset sedan det byggdes 1905? Var det nytillverkade då? Eller kommer de från något annat hus? Kanske de inte alls är så gamla? Hur som helst finns det en historia och det är kul att de sitter där. Tack till er som inte bytte ut dom ti

En tradition som vi haft i vår familj sedan jag var barn är at måla ägg på påskaftonsmorgonen. Alla vid frukostbordet får måla sitt kokta ägg. Sedan radar man upp dom och beundrar dom innan dom äts upp. Årets ägg gäng.

Jag gick en långprommis i den soliga, friskluftiga långfredagsförmiddagen. Trots kalla, isiga vårvinterdagar har blåsipporna ändå börjat blomma. Fantastiskt vilka kämpar de är! Blåsippa är min favoritblomma! Så vacker där den står och lyser med den allra blåaste färg man kan tänka sig. Tyvärr står den inte länge alls inplockad i vas, men det är en del av charmen. Här påskar vi vidare i långfredagen. Fanny är hämtad vid tåget och snart blir det påskmiddag med resten av familjen.

Under en period samlade jag på tuppar. Detta är en av favoriterna. En dalatupp från Nusnäs. Den brukar inte behöva åka ner i påsklådan utan får stå framme året om. Ute är det så grått och så kalla vindar att man tror att vintern har kommit tillbaka. Nu när det är sen påsk i år så hade i alla fall jag trott att man skulle få några härliga lediga dagar med fint vårväder och lite värme. Jag gick lite tidigare från jobbet i dag. Klädde ut mig till påskkärring och knackade på hos Lilla P. Hade med mig en liten påskpresent också. Kul att han blev glad och inte rädd för den där tokiga gumman som kom in! Har tyvärr ingen bild, men om ni kikar in på Lilla P.s mammas blogg kanske det finns någon bild där så småningom .Hennes blogg hittar ni på  www.mittlivsombonde.se När jag kom hem satte jag mig vid köksbordet med favorit tidningen och en kopp kaffe. Påskledigt! Ingenting alls inplanerat. Såå skönt! Hoppas ni också får vara lediga i helgen!!

Lite påskpyssel har det blivit här hemma. Inte något avancerat utan väldigt enkla saker. Som att påskpimpa det här hjärtat. Det hänger på ytterdörren i hallen och jag byter band per säsong. Nu är det dags för ett gult! En liten gullig kyckling gör det extra påskigt!

Den äldsta möbeln vi har är det gamla slagbordet. Jag vet inte HUR gammalt det är, men det kommer från min släkt och har hängt med i flera generationer. Men innan jag tog hand om det stod det undanstoppat i ett uthus. Till min stora lycka är det varken avlutat eller ommålat. Det har sin charm med gammal patina. Sprickor,hack och annat som syns att bordet är använt under många, många år. En patina som inte går att köpas för pengar. Som synes verkar själva undderredet aldrig ha varit målat. I hopsättningen är gjord av träpluggar. På borsskivan kan man se spår av att den eventuellt kan ha varit målad. Där är det inte träpluggat utan spikat. Handsmidda kan jag gissa. Jag tycker det är jättevackert med en gammal linnehandduk på detta bord!