MITT ÅNGERMANLAND

Ja hur gick det med odlingen av squash och grönkål och den nedrans harskranklarven som jag skrev om i slutet av juni? Jo squashen repade sig och ser nu ut så här! Massor av squash får vi! Grönkål och palmkål var värst drabbad och några av de som blev kvar av första omgången jag satte ut ser ut så här... Jag hade fler småplantor kvar i växthuset och jag satte dom i de nya lådorna på andra sidan av trädgården och de har inte varit angripna nästan alls. På bilden är det palmkål och det är den jag har mest av nu. Jag funderar på om sorten av grönkål kan spela roll. Förut har jag alltid haft "half tall" och den har aldrig blivit angripen utan växt så frodigt och fint! Nu fick jag för mig att byta sort till "lerchenzungen".  Det var lite nervöst ett par veckor i maj/juni, Det grodde inga morötter och palsternackor i de nya odlingslådorna! Bara massor av ogräs! Torrt var det och jag vattnade och vattnade. Lite panik blev det allt för jag tänkte att det kunde bero på jorden

  Bonicaros Ja det tänker jag jämt när det blir lusinvasion på rosorna och man ska hålla på med att spruta med såpvatten i parti och minut. Eller klämma de rackarns rosenskottsteklarna! Risk att de fryser bort på vintern är det också. Trots att man planterar på skyddade ställen och gör allt enligt konstens alla regler. MEN inte fanken kan man vara utan rosor! Det går ju bara inte! När man står där i trädgårdsbutiken och ser rosorna i alla möjliga sorter och färger vill man ju ha allihop! Så åtminstone en brukar få följa med hem. Som tur är har jag väldigt begränsat med plats i trädgården och det kanske är tur. Jag tycker om rosor som blommar läänge. I år har ohyran uteblivit men istället blir de ganska fula och regntunga i detta evinnerliga regnande. Bonica, Summerwind, Madam Plantier och Polstjärnan är de rosor jag har nu. Skaffar jag fler ska det vara vita rosor. Älskar vita blommor! OCH i dag är det SOMMAR! Inte bara i almanackan utan vädermässigt också. Hoppas augusti blir riktigt

           På Saltåsen, mellan Binböle och Salteå. Precis där sockengränserna för Nordingrå, Noraström och Skogs socknar möts ligger en gammal avrättningsplats. Synlig från gamla Norrstigen, som var dåtidens "storväg" genom landskapet. Gamla tidens E4 om man säger så. På en löprunda häromdagen var jag och tittade på platsen som ligger ganska nära vägen. Inte alldeles lätt att få syn på om man inte vet exakt vart den är. Här både halshöggs och hängdes tjuvar och andra som dömts till döden. Här begravdes också de avrättade och man begravde även de som tagit sitt eget liv eftersom dom inte fick ligga i "vigd jord" på kyrkogården. Att man avrättade barn låter underligt. Så hemskt! Vad hade dom gjort?   Man vet inte hur många avrättningar som har utförts här. Men man tror att begravningar av självmördare gjorts fram till 1864, därefter fick även dom läggas i vigd jord.

Ett par av mina gula lökar har fått blommor och det är inte alls bra. Då är det bara att ta upp dom och använda dom direkt. Tänk på att den gröna fina blasten går utmärkt att hacka och använda också. Att den blommar betyder att löken inte kommer att växa mer. All näring går nu till blomman och frösättningen. Det kan bero på att det har varit för kallt eller för torrt. Lök vill inte ha konkurrens av ogräs som stjäl all näring. Rensa noga och gallra bort lök som står för tätt. De är jättegoda att använda färska i matlagningen. Skördar löken gör man när blasten har vikit sig och börjat gulna.

I går var det äntligen en dag med sol och värme så vi bestämde oss för att gå vår tredje etapp på Världsarvsleden. Som vanligt är det pyssel med att ställa ut bilarna på start och målplats och vi kommer längre och längre bort så det tar mer tid för varje gång. Halv tio stod vi redo vid Jössviken i Älgsjö med ca 19 kilometers vandring framför oss stigen tog oss först längs med Edsätterviken. Relativt flack promenad över öppna platser, i skog och längs vattnet. Mycket älgört växte längs stigen som doftade i den fuktiga luften. PÅ andra sidan vattnet ligger Edsätter med många fina sjöbodar och sommarstugor. När viken tar slut, tar berget vid. Här tankade vi i oss vatten inför stigningen uppför Själandsklinten, 217 möh. Det var en fin skogsväg till största delen upp. På slutet blev det en liten stenigare stig. Ska man endast göra en tur upp på berget kan jag rekommendera att gå den här vägen i stället för att gå från Själand.

Jag tror det är en vinbergssnäcka. Denna stora, som jag fick syn på under min löptur i dag. Själva snigeln är ca 1 decimeter lång. Inget speciellt med det tycker väl ni som bor i de södra delarna av landet, men här i mellersta Ångermanland har jag ALDRIG sett en sådan. Det finns säkert fler i samma område för tidigare i år hittade jag tomma snäckskal där. Det skulle vara intressant att höra om någon fler här i trakten har sett liknande sniglar. Hör gärna av er i såfall. Hoppas bara att det inte är en art som förökar sig hejvilt och invaderar våra trädgårdar!

Innehåller reklamlänkar för Outdoorexperten Någon skrev - kan du inte tipsa om fler saker att ha på med sig på vandring och utflykter. Jovisst kan jag det! Prylar är inte det viktigaste, men visst är en del saker jättebra att ha med sig och som underlättar en hel del. När man är ute en hel dag så är det såklart bra om man är rätt klädd. När nu sommaren är som den är så behöver man helt klart en jacka med sig. Bäst är en skaljacka. Då kan man klä sig efter väder under den. Om jag inte redan haft min Fjällrävens Grönlandsjacka så skulle jag ha slagit till på den  HÄR JACKAN . Så stilren och funktionell! Riktigt snygg! I min rygg säck ligger alltid en liten, lätt  YXA  och en vass  KNIV . Helt enkelt ett måste att ha med sig. Man behöver klyva ved, spänta stickor, tälja till grillpinnar, skiva korv... Svårt att klara sig utan. Hur många gånger har man inte svurit över tändstickor/tändare som blåst ut innan man får fjutt på elden! Eller som blivit fuktiga så de inte fun