MITT ÅNGERMANLAND

Tips på ett mysigt ställe att göra en utflykt till - Granvågsniporna i Sollefteå. Det var dit vi åkte i fredags. Vi knallade omkring i det fina området runt Granvågsniporna. Där finns fina promenadvägar, grillar och bord, så det är väldigt barnvänligt. Här rinner Faxälven ihop med Ångermanälven och här verkar båtsäsongen ha kommit i gång. Flera båtar passerade under den stund vi var där. På den ena nipan, Svalnipan fick vi för första gången se backsvalor! I nipväggen fanns massor av hål/bon där svalorna flög ut och in. Tre nipor finns det inom området och man kan bestiga dom om man vill. Men med barn och barnvagn var det inte att tänka på. Det fick bli grillning av hamburgare och gott kaffe istället. Innan vi åkte hem var vi till Österåsens Trägård och strosade runt. Där har jag kunnat köpa på mig en hel del växter, men bilen var så proppfull att det fanns inte plats för mera. Men en eftertraktad pion köpte jag i alla fall, Coral

För ovanlighetens skull har jag rengjort och paraffinerat mina skidor inför "sommarvilan". Bara för att det är så smidigt och lätt numera med skinskidorna. I vanliga fall brukar jag hitta mina skidor fulla med klister när säsongen börjar och man måste börja med att ta bort det.  När vi kom hem från utflykten i går fick jag ett "il". Varför inte dra i väg upp till Hallsta och köra några varv? Det finns ju spår där fortfarande! Sagt och gjort. Fram med skidorna igen och i väg det bar. Lite underligt är det allt att åka bil numera. Det var knappt några andra som var ute och for! Helt dött på vägarna. En påskaftonseftermiddag! Jag var ensam allena i skidspåret också. Men det hade nog varit folk där och åkt tidigare, det såg man på spåren. Fina vyer överallt! Jag älskar föret som är nu! Isiga spår, grovkornig snö och många plusgrader på termometern. Underlaget växlade beroende på sol/skuggpartier hur spåret var, men det gick så lä

Ja faktiskt! Man kan inte tro det när man tittar ut och ser barmark och is som täcker alla åkrar. Men endast en halvtimmes bilfärd bort är det fullt skidföre fortfarande! Eftersom jag inte har varit där på en hel vecka så var jag allt lite skeptisk till att det skulle finnas så pass mycket snö kvar fortfarande. Efter allt regnande som har varit de sista dagarna. Men de sista kilometrarna på grusvägen upp till Icktjärn såg det ut så här! Plogkanter till och med! Spåren var fina och jag dundrade på drygt åtta kilometer. I dag var vi till Hallstaberget i Sollefteå. Ett riktigt eldorado om man vill åka längd! Såå fina spår! Konstsnö på slingorna närmast stadion. I november var målet att åka 40 mil skidor i vinter. Men i början av februari ändrade jag det till 20 mil.  Två veckors förkylning och tidsbrist (OCH väder) gjorde att jag inte åkte en enda meter på hela januari. Jag inser nu att det kommer att bli tungt att få ihop d

Mitt i allt trädgårdsjobb, vedstappling och annat vårjobb så tog vi en välbehövlig paus i går och åkte till Sollefteå. Vi tänkte utforska och vandra en sträcka på Nipleden. En vandringsled som börjar på Risöns camping i centrala Sollefteå och går efter älven, upp-och ner för nipor, över bron i Ed och ner på andra sidan älven via Österåsen. En nätt promenad på 27 kilometer. Så långt tänkte vi inte gå, utan börja vid campingen och gå så långt vi hade lust och ork och sen vända samma väg tillbaka. Sollefteå kallas även nipornas stad. Nipan på bilden ligger nästan mitt i stan.  Nipor hittar man vid älven. De har uppkommit genom att smältvattnet från inlandsisen förde med sig sand och när landhöjningen började "åt" sig älven ner i sedimentavlagringarna och skapade niporna. Vår vandring började längs med älven. Jag var så faschinerad över miljön, häggen som stod i full blom överallt och så sommarvärmen. +23 grader i skuggan, så jag kom mig helt enkel

Nu har jag hittat ett litet smultronställe igen. Graninge bruk har man ju hört talats om. Till namnet. En plats bland andra ungefär. Ligger tre mil från Sollefteå när man svängt av från 87:an mot Bispgården. Jag har passerat där många gånger ovetandes om denna pärla till ort. Endast en timmes bilfärd hemifrån oss. En gammal bruksmiljö med rödmålade brukslängor som jag tror är bostäder nu. Det stod i alla fall bilar utanför och gardiner var det i fönstren. Åh, så mysigt boende! Tack för att Google finns! På plats kunde jag på studs få fram informationen att bruket anlades på 1670-talet som ett järnverk. Senare blev det tråddrageri och spiksmedja. I slutet av 1800-talet drev bolaget även sågverk och ägde skog. 1999 omstrukturerades det till Graningeverken AB, som 2004 blev Sydkraft och 2001 bytte båda företagen namn till EON. I en av byggnaderna finns en jättestor loppis! Öppet endast lördagar vintertid. Så synd att vi var där en tisdag

Jag har varit helt off på nätet. Åskan slog visst ner i masten och förstörde sändaren till internet. Därför har jag inte kunnat blogga på ett tag. Men jag kom just på att köra datorn via telefonens 4G! Jag har länge velat åka till Norrfrids naturbruk och i söndags blev det äntligen av. Vi tog med oss Lilla P och han tyckte det var en höjdare att kolla på de bräkande fåren och grisarna som bökade i hagen. Norrfrid ligger i Klovsta utanför Sollefteå och för det första har de ett makalöst vackert hus!! På övervåningen finns det allra mysigaste café man kan tänka sig. Gamla skurgolv, högt i tak, gammaldags möblemang, ja helt enkelt en lantlig,genuin miljö. Så oförstörd och okonstlad. Precis på prick i min stil och smak! Ett plus var att det fanns en leksakslåda där som barnen kunde sysselsätta sig med när de fikat klart. Goda smarriga bakverk och smörgåsar fanns att välja på. Vilket kan vara nog så svårt! I den lilla gårdsbutiken kan man köpa fryst kött från går

Vilken helg vi har haft! En liten skidweekend på Hallstaberget i Sollefteå. Lite konstigt ändå att skidåkare som man är så har jag aldrig åkt i de fina, fina spåren däruppe. Välpistat, många olika slingor att välja på, fin skidstadion med duschar och omklädningsmöjligheter. Alltså, hur svårt ska det vara att åka dit? Sex mil hemifrån, så det tar ju inte ens en timme dit. Typiskt bara att det skulle bli så förbaskat kallt just den här helgen. - 15 mitt på dagen. Om jag varit hemma skulle jag aldrig komma på tanken att ge mig ut i ett skidspår. Jag har svårt att andas när det är kallare än -10, så helt klart blev det lite jobbigt stundvis. Men massor av lager på lager med träningskläder och lungt tempo så gick det hyfsat ändå. Det blev en mil både i gåroch idag. Nog hade jag tänkt åka mer än så, men i denna kyla fick det räcka. Gissa hur skönt det var att gå till hotellets spa och krypa ner i en varm bubbelpool efter skidturen i går. Och sakta simma runt i de

Länge har jag tänkt att vi ska gå upp på Multråberget, för jag har hört och läst att man har jättefin utsikt från toppen. Det ligger i Multrå, strax utanför Sollefteå. Man ser dess branta vägg långt i från och kyrkan ligger alldeles nedanför. Ända sedan våren har jag försökt få in en passande dag för denna utflykt, men det har varit stört omöjligt att hitta en solig dag på en ledig dag och inget annat har varit inbokat. Förrän nu! Typ sista chansen för i år. En solig lördag med klarblå himmel! Perfekt! Det är fem mil att åka och himlen började mulna alltmer innan vi var framme. En ganska krävande promenad en kilometer upp till toppen. Men stigen var fin! Väl framme så fick man sin belöning med en hänförande utsikt över älven och mot Sollefteå. Det finns fortfarande fina höstfärger på träden och älven låg som ett svart, blankt band långt där nere. Men...nu började dimman rulla in!! Så typiskt alltså! Tur jag hann fota lite innan det blev alltför vitt. H