Inlägg

Visar inlägg med etiketten Ångermanälven

Några sköna lediga dagar

Bild
Fjällresan inställd, men då har vi "semestrat" här hemma i stället. Och det gick ju precis lika bra!
Långa sovmornar och goda frukostar. I stället för skidåkning på fjällsidor så blev det en promenad upp på byns höga berg "Gälingen".

Vi gick skoterleden upp, men fick vända om och hämta broddarna eftersom det såg ut så här i början. Rena isgatan!




Ju högre upp vi kom desto vintrigare blev det.


Det blåste snålt vid grillen så vi grillade korven inne i stugan. Gjorde wraps och satte oss i solen på läsidan. Vi kunde i alla fall låtsas att vi var i fjällen.

Gälingen är runt 300 m öh. Härifrån ser man vida omkring. Många höga berg runt omkring och så havet i söder. Där nere ligger vår by.

Kontrasterna är stora mellan "överst" och "nederst" i byn just nu. Ingen snö kvar här nere, bara ett istäcke på skuggsidorna.







Måndagen bjöd på en stor sol på en klarblå himmel! Hur tur har man inte? Dagen spenderades på favoritplatsen vid älven och det blev åter igen…

En dag på stranden

Bild
Guldkorn i vardagen kan vara att ta en semesterdag helt spontant. För att göra en utflykt i oktobersolen. Javisst har man tur som en tokig att det råkade bli sol just i dag!


Paulina och kidsen var också lediga i dag så vi packade in oss i bilen och åkte till ett av mina bästa smultronställen. Denna fina sandstrand vid älven! 




Helt vindstilla och gottevarmt i solen. Vi grillade korv, sörplade kaffe, tuggade i oss kanelbullar och mumsade på choklad. Vilken pangdag! Inte mycket slår det här inte! Gudagott att bara vara.



Barnen njöt lika mycket som vi. Finns det bara sand och vatten kan dom roa sig själva i timmar. Att de sen var blöta in på bara skinnet - det är en världslig sak.

Att fånga dagen borde man göra oftare

Borgberget i Ytterlännäs

Bild
Äntligen en solig dag! Som gjord för en utflykt. Vi måste ju ut och lufta ryggsäckarna lite. Två veckor sedan sist nu!
K som är uppväxt i Bollstabruk har pratat om Borgberget där det finns en bevarad fornborg. Han var dit i lågstadiet och blev så besviken att han inte har brytt sig att gå dit någon mera gång. Som sjuåring hade han målat upp en stor borg med tinnar och torn och när det i själva verket bara var en stenmur så blev ju såklart besvikelsen stor.
Det är helt otroligt vad många fina, spännande platser vi har runt krokarna som man aldrig har varit på. Det här är en av dom.

Från Bollstabruk kör man till byn Stensätter och där finns en skylt vid vägen som visar att man ska åka en grusväg knappt en kilometer till. Vid parkeringen finns en tavla med information om borgen och den tiden.
Detta var en rik bygd med stormän och hövdingar och man byggde dessa försvarsborgar för att skydda sig mot fienden.
Det är inte speciellt långt att gå. Det enklaste är att fortsätta gå vägen efter …

Nipleden i Sollefteå

Bild
Mitt i allt trädgårdsjobb, vedstappling och annat vårjobb så tog vi en välbehövlig paus i går och åkte till Sollefteå.
Vi tänkte utforska och vandra en sträcka på Nipleden.
En vandringsled som börjar på Risöns camping i centrala Sollefteå och går efter älven, upp-och ner för nipor, över bron i Ed och ner på andra sidan älven via Österåsen. En nätt promenad på 27 kilometer.
Så långt tänkte vi inte gå, utan börja vid campingen och gå så långt vi hade lust och ork och sen vända samma väg tillbaka.

Sollefteå kallas även nipornas stad. Nipan på bilden ligger nästan mitt i stan.  Nipor hittar man vid älven. De har uppkommit genom att smältvattnet från inlandsisen förde med sig sand och när landhöjningen började "åt" sig älven ner i sedimentavlagringarna och skapade niporna.
Vår vandring började längs med älven. Jag var så faschinerad över miljön, häggen som stod i full blom överallt och så sommarvärmen. +23 grader i skuggan, så jag kom mig helt enkelt inte för att ta fram kameran…

Löpning på grusväg

Bild
Att springa på en slät grusväg är det bästa tycker jag. Speciellt om man letar upp ställen där man aldrig har sprungit förut. Det är alltid mycket roligare att springa i nya backar, både uppför och utför. För backar ÄR det. Oavsett vart man ger sig av.
Nu är det så att jag inte springer speciellt regelbundet. Det kan bli två gånger i veckan, men lika ofta två gånger i månaden! Däremellan går jag prommisar eller går upp på något berg eller så. För att jag verkligen ska TRÄNA måste jag helt klart ha ett mål. En tävling helst. Men sånt har jag slutat med för länge sedan och då är det inte nödvändigt alls med regelbunden träning. Jag springer när andan faller på bara för att det är så himla kul!
Kondisen tycker jag är urusel, men jag kan lätt "trippa" på en mil i lagom fart i alla fall. På "tjurda".






I går eftermiddag tog jag bilen en mil bort och sprang grusvägen som slingrar sig efter Strinneviken mot Lockne.
Strinneviken är en vik i Ångermanälven och älven räknas fo…