MITT ÅNGERMANLAND

Jag tror det är en vinbergssnäcka. Denna stora, som jag fick syn på under min löptur i dag. Själva snigeln är ca 1 decimeter lång. Inget speciellt med det tycker väl ni som bor i de södra delarna av landet, men här i mellersta Ångermanland har jag ALDRIG sett en sådan. Det finns säkert fler i samma område för tidigare i år hittade jag tomma snäckskal där. Det skulle vara intressant att höra om någon fler här i trakten har sett liknande sniglar. Hör gärna av er i såfall. Hoppas bara att det inte är en art som förökar sig hejvilt och invaderar våra trädgårdar!

Tänk vad det finns hemligheter och spännande saker runt krokarna som man inte har en susning om. På berget där Lugnviksmasten står finns det gamla kvartsbrott! (enligt en liten notis på en orienteringskarta) Mitt i skogen. Utan någon som helst markering. Stora kratrar ner i marken där man säkert skulle kunna trilla ner om man inte ser sig för. Hur och när gjordes detta? Och av vem? Det är nog ganska länge sedan för det är fullt med lavar och mossor på högarna av småsten som måste komma härifrån. Det finns ingen tillstymmelse av väg som går fram till brotten. Kvarts - vad är det? Vad används det till? Den information jag har fått fram är att kvarts är jordskorpans vanligaste mineral och består av kiseldioxid. Oftast är den gråvit, men kan även vara glasklar (bergskristall) violett (ametist) gul, röd eller svart. Kvarts används som råvara till porslin och keramikglasyrer. Jovisst fanns det en massa vita stenar där. Men det mest uppseendeväc

Finns det något mer vårligt än att sticka näsan i en vitsippsbukett? Doften alltså! Bilder från förra våren Här, och i hela Höga Kusten kan vi verkligen FROSSA i vitsippor! Det finns hur mycket som helst. På vissa ställen är marken helt täckt av de vita blommorna. I år tittade de upp tidigt. Redan i mitten av april hittade jag de allra första blommorna.  Så märkvärdigt att plocka och sätta i en äggkopp. Men kulmen på blomningen brukar vara runt den tionde maj, så om cirka en vecka kommer det att blomma kors och tvärs i lundar och snår. Så det gäller att plocka och njuta så länge de finns!

På vår vandring vi gjorde sist gick vi ganska mycket i skogsmark och de växter som det finns mycket av just nu är dessa:  EKORRBÄR Maianthemum bifolium Vita små små blommor i en klase och två hjärtformade blad, ca 20 cm hög och doftar gott. Senare blir det röda bär som är giftiga. Mycket finns det även av HÖNSBÄR Cornus suecia De växer oftast där det är lite fuktigt och breder ut sig som mattor där de trivs. Det är det svarta i mitten som är blommorna, det vita är bara svepeblad runt blomman. Det blir ett rött bär så småningom och det är inte giftigt. Men smakar inte så gott så man använder det inte. En liten favoritblomma är HUMLEBLOMSTER Geum rivale Lite oanselig med sina dova, dämpade färger. Det kan man hitta vid skogsbryn och ängar. Fint att sätta några stjälkar i en vas, men även blanda dom i en bukett med andra sommarblommor. Jag tycker det är kul med blommor och växter. Inte bara i trädgården utan även vilda. För länge sedan pressade jag växt

Jag glömmer aldrig första gången jag stötte på en tibast. Det var när vi bodde i Nordingrå och jag gick en skogspromenad tidigt på våren. Det låg fortfarnade snö i drivor här och var. Då kände jag plötsligt en doft! Jättegott luktade det. Nästan som syrén... Kunde inte begripa varifrån doften kom och började sniffa mig fram. Då ser jag plötsligt... En liten buske full med rosa blommor på bara kvistar! Mitt i snön! Det såg inte verkligt ut. Precis som att någon ställt dit en buske med konstgjorda blommor. Det var den som doftade så ljuvligt. Jag hade aldrig sett något liknande. Var det en "vild" buske eller en trädgårdsväxt som förirrat sig? Jag kollade i min flora (google var inte uppfunnet på den tiden) och kunde snart konstatera att det var en tibast. Jag har sett busken på andra ställen sedan och för några dagar sedan hittade jag den här i byn också! Flera stycken! Blomningen sjunger på sista versen nu och visst är den fin

Har ni sett det här någongång? En massa granskott liggande på marken under en gran. Vad är det som har hänt? Stormvindar som har slitit ner grankvistarna? Nej, det är ekorren! Det är den som har suttit och snipsat av skotten, ätit knopparna och sen kastat själva granskottet. De brukar göra såhär speciellt de vintrar som det är få kottar och frön. Vi har ganska gott om ekorrar här. De brukar komma fram till fågelbordet, hänga i fröautomaten som jag har hängande i en björk. De har till och med gnagt större hål så fröet ska vara lätare att komma åt! De kanaljerna! Men söta är dom ändå!