MITT ÅNGERMANLAND

Att vakna till detta! En tyst och stilla strand i Norafjärden. En simtur i 22 gradigt havsvatten. Äta frukost i solen med solglitter på vattnet och en svag, svag varm bris i håret. Balsam för själen. Stunden sparas i sommarens minnesask. Under de fem åren vi har varit båtägare har vi pratat om att åka upp i Ångermanälven, men av någon anledning har vi inte kommit till skott. Förrän nu. Fast nej, egentligen börjar Ångermanälven vid Hammarsbron i Nyland. Hela vägen hit upp räknas det faktiskt som en havsvik. Det förstår man nu när man åker båt här. Det känns inte alls som en älv! Här går jättestora lastbåtar till industrierna i Väja och Bollsta. Såå mysigt att glida fram under Höga Kustenbron och vidare mot Sandöbron. med små avsickare här och var under färden. Jisses så annorlunda allt ser ut från vattnet! Ställen man passerat tusentals gånger från landsidan känner man knappt igen. Och oj vilka fina ställen det finns som man inte vetat om att de finns

De bästa semesterdagarna jag kan tänka mig är dessa vi har nu. Varmt, sol, hemmaliv, altanhäng och så alla promenaderna till badhällan. Flera gånger om dagen i bland. Det behövs egentligen inte mer än så. Just nu doftar det Grekland när man går där på vägen. Precis samma doft av torrt gräs och jord. Så brukar det aldrig någonsin dofta här! Det måste betyda att det är väääldigt torrt och varmt nu. Men Medelhavskänsla får man allt. Vi har haft barnbarnen här ett par dagar när deras bondeföräldrar jobbar och står i. Härliga dagar med hur mycket bad som helst! Lilla P njuter verkligen av att vara på stranden och gräva med sina små traktorer och spana på fiskar från bryggan. Precis som att det inte räcker med baden i sjön! Hemma på gräsmattan badas det även i lilla bassängen. Både med blöja på och gosedjur som får sig ofrivilliga dopp emellanåt i obevakade ögonblick! Men vad gör väl det? Alltsammans torkar ju på ett ögonblick i solen. Barnvaktsuppdraget är

Jag hade turen att få med mig några LUFTLÖKAR från ett ställe vi besökte. En löksort som jag aldrig hört talas om förut. Den ska vara väldigt lättodlad tydligen. Härdig också. Man planterar den och sen kan den stå kvar på samma ställe i flera år. I topparna på stänglarna bildas en massa smålökar och det är dom man använder. Vill man föröka så är det bara att ta en sådan lök och plantera. Tre lökar fick jag med mig hem och har nu satt ner dom i en av odlingslådorna. (när jag googlade runt lite så ser jag att luftlökar kan man inte köpa på plantskolor odyl. Man får helt enkelt söka hos privatpersoner som har. Typ Tradera! ) Får jag dessa att ta sig och bilda lökar nästa sommar så tänker jag bygga en egen låda till dom. Lökarna på bilden växer i en låda av plyfaskivor. Så enkelt. Men visst är det snyggt med teglet där bakom? Varför inte bygga lådan av tegel?? Tänk vad snyggt!! Undra om det är svårt att mura? Men som med allt annat - det man inte kan får man väl lära

Fanny och Mikael har varit här i helgen. Stormiddag hos oss med hela stora gänget i går kväll och i dag var vi fyra ute med båten. En helmysig dag med fikastopp i Hörsång  (Hååschang som vi säger här) Tyvärr inte badbart eftersom det fortfarande inte är varmare än 12 grader i havet. Nu blir det grillning ute på altanen och vem vet...kanske det blir ett kvällsdopp på badhälla! I morgon jobbar jag min sista dag innan tre veckors skön semester!! Ha en skön söndagskväll!!

Äntligen fick trädgården sin välbehövliga vattning. En rejäl rotblöta som förhoppningsvis håller sig några dagar nu. Det var så fruktansvärt torrt i odlingsbänkarna så inte ens ogräset växte! Ett rent under att grönsakerna ens har växt som dom ändå har gjort. Det är endast vintermorötterna som har kommit upp ojämnt. För ca tre veckor sedan köpte jag en ny påse frö och sådde på nytt där det inte hade kommit upp någonting i raderna, men där har det fortfarande inte grott någonting alls! Så när jag nu ska gallra kommer jag att sätta ner de bortgallrade morötterna där det fattas. Det brukar bli sneda och krokiga morötter när man gör så. Men hellre en krokig morot än ingen morot alls! K har nu alltså fixat så vi kan vattna med vatten från ån. Det pumpas upp med en dränkpump som drivs av ett elverk på traktorn. Vattnet går i en grov slang till en liten tank uppe på gården. I tanken finns en annan liten pump som pumpar till trädgårdsslangen. Detta vatten är drygt 20 gra

"Projektet" jag hållit på med är alltså den här växtstödet. Så himla kul att hålla på med sånt tycker jag. Konstruera, fundera, måtta, snickra och måla. På ena sidan har jag planterat en kaprifol som ska slingra sig upp. På andra sidan ska det också bli en perennarabatt och där kommer förmodligen en klätterros att planteras, men det blir till hösten eller nästa vår. Men först och främst ska markduk och grus fyllas på jorden mellan stolparna. Vi har en mulen dag i dag. Det kunder väl komma en massa regn också!! Jag vill inte vattna i trädgårdslandet nu. Vi har gemensamt borrhåll med flera grannar och vi är ju livrädda att vattnet ska sina. Men grönsaksplantorna lider!! K håller på att kolla om det ska gå att få upp vatten från ån till vattning. Men en pump och slangar borde det gå. Det är ju inga mängder som behövs. Bara så vi kan få till vattning i lilla trädgården. Nu ska jag hämta Lilla P. Hade tänkt en härlig dag på standen, men vi får se hu

Här fortsätter solen, värmen och TORKAN!! Det heter ju att det är bönderna som vill ha regn och alla semesterfirare vill ha sol och fint väder. Men det är ju ganska ljusblått att tänka så. ALLA bör vi vilja ha regn nu. Det handlar faktiskt om vår framställning av MAT! Äta måste ju alla. Oavsett man är köttätare, vegetarian eller vegan. Javisst, det är bönderna som kommer att lida mest. Inget vatten på grödorna = ingen mat till djuren, spannmålen , potatisen och grönsakerna. Men det är ju inte så att det odlas för att de ska ha allt själva. Nä det är ju för att vi andra ska få mat! Det verkar ha glömts bort någonstans på vägen. Hur många behöver egentligen bry sig om var maten kommer i från? Mat finns ju på affären! Det är så himmelens självklart att det bara är att gå dit och plocka ihop det man ska. En rättighet och en självklarhet! Men det är faktiskt inte alltid så. Det kommer vi nog att bli varse förr eller senare.... Så jag håller alla tummar och tår för att d