MITT ÅNGERMANLAND

Det är inte ofta vi samlas hela familjen. Men nu i helgen har Fanny och Mikael varit här och hälsat på. Och lilla hunden Lovis förstås! I går åkte hela gänget ut till Rotsidan i Fällsvik, Nordingrå. Normalt brukar parkeringen här vara mer än smockfull dagarna i juli. För detta är ett populärt ställe att ligga och sola på. Men sommaren har visst kommit av sig helt och hållet. och idag fanns inga soldyrkare här. Det var alldeles lugnt och stilla. Inte ens vågorna gjorde något väsen av sig. Det var liksom ett speciellt ljus som silade fram mellan molnen och luften var ljum. Ingen orkade göra i ordning en kaffekorg att ta med. Och varför - när man nu kan fika/äta så gott på Skutskepparn i Barsta i stället. Kan rekommendera deras tunnbrödsrullar med rökt lax! Dagen avslutades med att hela gänget hejjade fram sveriges fotbollsdamer till ett brons i VM! Såå starkt gjort! Stort grattis säger vi!! I dag var vi på G igen med en n

Har ni också fått panik när alla gula blommor på squash/zucciniplantorna skrumpnar ihop och trillar av? Men bara lugn! Det är både han-och honblommor på en planta. Hanblommorna kommer först och de ger ingen frukt. Men kommer ingen insekt och pollinerar honblommorna så blir det ingen frukt där heller. Bäst är om det finns blommor samtidigt av båda kön. Man kan pollinera själv med en liten pensel om det är lite insekter pga dåligt väder till exempel. Jag har ett par plantor ute i trädgårdslandet som bara har blommor som trillat av. Det finns inte tillstymmelse av någon honblomma än. Inte så konstigt heller eftersom det är ju en ganska värmekrävande växt och någon värme är det inte att tala om ute just nu. Humlorna och bina ligger väl och kurar någonstans istället för att vara ute och jobba! Men inne i växthuset har jag en planta i en stor kruka och den har kommit mycket längre i sin utveckling. Där har honblommorna kommit i gång och små fruktämnen

RÖDKLITTEN är ett berg som ligger i Mädan, Nordingrå. Ett av de berg jag har varit allra mest på. Det ligger ett par kilometer från där vi bodde förut och det hände att man la in löprundan dit när jag tränade. Nu var det minst tio år sedan jag var dit, så varför inte göra slag i saken! Vid vägen finns en parkeringsficka och informationstavlor där stigen börjar. Stigen är lätt att gå. Rejält uppför och ofta över nakna hällor. Där stigen förr ringlade sig genom skogen är det nu ett hygge. Ljust och öppet! Jag tror inte jag skulle ha hittat utan markeringarna. Allt var verkligen annorlunda just här. Strax innan man kommer fram till toppen kan man göra en kort avstickare till grottan. En håla rakt in i berget ca 20 meter. Här är det stora stenar och lite knepigt att gå men ingen större svårighetsgrad. Man har rustat med trappor och steg på vissa ställen. En påle med information om borgen finns här vid den. Borgen är inte märkvärdigare än en halvrasa

På vår vandring vi gjorde sist gick vi ganska mycket i skogsmark och de växter som det finns mycket av just nu är dessa:  EKORRBÄR Maianthemum bifolium Vita små små blommor i en klase och två hjärtformade blad, ca 20 cm hög och doftar gott. Senare blir det röda bär som är giftiga. Mycket finns det även av HÖNSBÄR Cornus suecia De växer oftast där det är lite fuktigt och breder ut sig som mattor där de trivs. Det är det svarta i mitten som är blommorna, det vita är bara svepeblad runt blomman. Det blir ett rött bär så småningom och det är inte giftigt. Men smakar inte så gott så man använder det inte. En liten favoritblomma är HUMLEBLOMSTER Geum rivale Lite oanselig med sina dova, dämpade färger. Det kan man hitta vid skogsbryn och ängar. Fint att sätta några stjälkar i en vas, men även blanda dom i en bukett med andra sommarblommor. Jag tycker det är kul med blommor och växter. Inte bara i trädgården utan även vilda. För länge sedan pressade jag växt

Jahapp! Då var det dags för den andra etappen, av sex. Jag ska försöka återge er vår upplevelse så gott det går. Det enda jag inte kan förmedla är dofterna och fågelkvittret, men det kanske går att föreställa sig med lite fantasi?! Vi körde ena bilen till mamma som bor på Vallen i Nordingrå (japp, man säger på ) Den andra bilen och vi själva åkte till förra etappens slutpunkt - Fjärdbotten i Noraström. Eller rättare sagt, parkeringsfickan och rastplatsen uppe vid vägen. Redo för 26 kilometers vandring! Till en början går stigen utför, ner till havsnivå och med ett par hundra meters avstickare kommer man till Fjärdbottens fädbodvall och gästhamn. Vi gick inte dit, utan fortsatte på leden eftersom vi varit där flera gånger förut. Men där finns timrade stugor där det går att övernatta, grill och kallvattenskällor. Stigen gick nu i skogen. Ganska flackt ett par kilometer och man passerade en liten tjärn. Tybeltjärnen. Vi passerade alldeles nära en bäv