Det lyckas inte alltid

Nu får ni tänka för ert inre öga:

Att i denna låda växer det Stockrosor.

Ljuvliga och vackra i pastelliga färger.

Höga stänglar med blommor som frasiga små ballerinakjolar i rosa, gult och cerise.

Som en grann färgklick och blickfång där på husgaveln under knutlampan och mot entrén till huset.

Tänk så fint att få se varje gång man kommer hem!

Stockrosor som jag föll pladask för när vi bilade i Skåne för några år sedan.

Där växte dom överallt längs husväggarna!

Såå fantastiskt vackert!

Jag tänkte direkt att jag också skulle ha stockrosor!

Hemma.

Efter husväggen.

Höga. Ståtliga.Vackra.

Köpte och planterade tre fina plantor av perenn stockros förra året och byggde denna låda.

Fyllde den full med finaste jord.

Gödslade och vattnade enligt konstens alla regler.

De växte och sent, sent på hösten började de blomma. Strax innan frosten slog till.

I år växte de så fint där på försommaren. Jag var säker på att de skulle blomma tidigare i år.

Men... sedan hände det någonting....

Oops! Så det blev...

Inte riktigt som det var tänkt i allafall.

De liksom tynade bort.

En pytteliten stängel orkade sig upp med några små ynka blommor.

Det kaaan ju kanske bero på att jag slarvade med vattningen där på försommaren, innan vi fick till bevattningen från ån. 

Eller så har jag fattat lite fel. Det verkar som att stockrosor bara blommar en gång?

Första året kommer själva plantan .Andra året blommar den och sen dör den.

Mina är nog på tredje året nu eftersom jag köpte dom med knoppar förra året.

Eller så har dom drabbats av stockrosrost! Som tydligen är något dom kan drabbas av.

Nä, en alldeles för svår växt för mig,som har noll tålamod!

Jag tror det får bli luktärter i lådan nästa sommar!

Ett betydligare säkrare kort!

Och att vara utan stockrosor är väl inte hela världen heller!

Ni som inte har en susning om hur stockrosor ser ut , så är det så här.

(lånad bild)