HÖGA KUSTENLEDEN ETAPP 3

Saker och ting har gjort att det har stått i stå med vår Höga kustenled vandring.

Bland annat råkade K ut för ryggskott och har gått på behandling och blivit avrådd av naprapaten att ge sig ut på dylika strapatser. 

En rejäl förkylning har inte gjort saken bättre heller.

Därför har vi nu delat upp den tredje etappen i två delar.

Bättre att gå lite och kortare än ingenting alls.

Som sagt. I dag placerade vi ena bilen i Ullånger och den andra vid vår startpunkt - hos mamma på Vallen i Nordingrå.

Den första kilometern var ganska stigande uppför och vi kom upp på Körningsberget.

Här har man fin utsikt över byn Körning och vida omkring.

På den undre bilden ser man Dalsberget och bakom det berget någonstans bor vi.

Det röda taket man ser är mitt jobb, på kontoret!

Rakt nedanför berget ser man den här tjärnen med tusentals näckrosblad.

Arkitektstudenter från hela Skandinavien har byggt olika projekt på några ställen i Höga kusten  och det här är ett av dom. Ett vindskydd uppe i ett träd! Så coolt!

Efter toppen sluttade stigen nedåt i en fin granskog med solen silande mellan trädkronorna.

Lätt att gå och skönt i värmen.

Vi kom snart fram till en ganska stor tjärn, Högfärdstjärnen.

Så fint där vid stranden  med grill och allt!

Efter ett par kilometer i skogen så kom vi ut på vägen. Nu hade vi gått länge längs med både Högfärdstjärnen och Vedasjön.

Saker från en riven lada låg i en hög vid vägkanten. Svunna tiders jordbruksredskap.

Lunchstopp efter nästan halva sträckan. Badstranden vid Svarttjärn.

Hur tänkte jag egentligen?

Ingenstans att bada efter den här etappen!

Så klantigt av mig att glömma den här platsen!! Inga badkläder med!

Suurt! Det vore så skönt med ett dopp i det ljumma vattnet.

Men matsäcken smakade gott och nya krafter fylldes på!

 Från sjön och två kilometer fram blev det en stigning på 200 meter.

Ganska uppför direkt i början och man såg snart sjön därnere innan stigen vindlade in i den fina skogen.

Mumsade på ett och annat blåbär

En massa röda stenar låg som i rösen längs stigen på ett ställe.

Såg nästan målade ut men det verkar vara någon slags lav eftersom det går att gnugga bort.

Sakta men säkert och uppför, men inte brant så kom vi till slut fram till Erikskojan.

Vet inte varför den heter just Erikskojan, men det är en timrad stuga och här kan man övernatta.

I en av gästböckerna hittade jag mitt namn, sist jag var här, på en löptur juli 2002!

När vattnet i flaskan börjar ta slut är det bra att hitta en kallkälla för påfyllning av nytt kallt vatten.

 Efter Erikskojan blev det utför, mestadels i kanten av hyggen och i tallskog.

Nu var det första vi gången vi fick en glimt av havet också.

Ullångersfjärden.

Ett och annat litet hallon gick vi förbi.

Efter ca 13 kilometer var vi framme i Ullånger och ganska snart kommer vi att gå del 2 av denna etapp och då blir det Ullånger - Skule.

Gissa vad vi gjorde direkt vi kom hem?

Kastade oss i sjön vid badhälla såklart!