Svartrot- en ful goding

I somras odlade jag svartrot.
Mest som ett försök och jag hade inga större förhoppningar att de skulle växa och se ut som de gjorde på fröpåsen.
Den 25 maj åkte fröna i jorden.
Jag sådde inte så mycket eftersom jag gav mer plats till säkrare grödor på min begränsade odlingsyta.

Det växte upp grön och frodig blast! Långa smala blad. När jag kikade under den mitt i sommaren var det inte mycket till rot.
Men på sensommaren/hösten satte dom fart att växa!
Jag lät dom vara kvar i jorden till början av oktober och då la jag dom i en sandlåda i jordkällaren.

De bruna, fula rötterna ska man inte tvätta förrän man ska använda dom.
Man skalar och lägger dom direkt i vatten med lite pressad citron i för att de inte ska mörkna.
Sen kokar man dom mjuka i lite saltat vatten.

Hittade ett recept som var himmelens gott.

Till 4 personer:

Man börjar med att bryna 100 g smör i en stekpanna tills det är gyllengult. Låt svalna.
Rör ner rivet  skal av 1/2 citron + en pressad vitlöksklyfta.Salta och peppra. Låt stelna i kylen.

Rosta 1/2 dl pinjenötter gyllenbruna i en stekpanna med lite salt.

Dela de skalade svartrötterna i ca 10 cm långa bitar och koka mjuka i saltat vatten med lite citron i,

Vispa smöret luftigt med elvisp. Salta och peppra.
Servera de varma svartrötterna med smörvispet. Garnera med pinjenötter, mangold/rödbets- eller babyspenatblad.

GOTT! Ni gett testa! (översättning: Ni måste testa ;)  )