Längdskidåkning på Hallstaberget i dag

I dag tog jag en semesterdag för att åka upp till Umeå och hälsa på Fanny och Mikael.

Men corona satte stopp för det!

I stället blev det en härlig sovmorgon, läsa bok, hämta frukostägg hos hönsen och ta det riktigt piano.

Sedan packade jag väskan och skidorna och drog i väg till Hallstaberget i Sollefteå.

Vilken dag!

Vilka spår!

Det är helt ofattbart att det kan vara så otroligt bra skidföre där nu. Fem och en halv mil hemifrån.

Spår som en räls!

Det bästa jag någonsin har investerat i är helt klart skinskidorna!

Dom går som tåget i alla fören. Man behöver inte valla alls. Inte bry sig.

Fatta vad tid man sparar på det!

Jag brukar paraffinera glidytorna någon gång emellanåt och det fina i kråksången är att det finns ett snabbt fix för det också. Man duttar på flytande paraffin (eller vad det nu är) och stryker ut. Låter torka 15 minuter innan man borstar med nylonborsten.

Det behövs inte ens ett vallaställ!

Vallning i min melodi!

Från skidstadion går det många olika slingor i varierande längd.
Eftersom det var så fina spår och fint väder så bestämde jag mig för att prova 15 km spåret.

Undra om jag missade någon "avfart" någonstans, för plötsligt var de svart/vita markeringarna borta
och plötsligt var jag framme vid Storskällmyren.
Här gick det en 4 km slinga runt myren. Platt som en pannkaka, så det blev stakträning nu!

Man fick nästan nypa sig i armen av allt det fina!

Så nära fjällkänsla man kan komma på hemmaplan.

Spåret tog en annan riktning ner i början så jag trodde att jag hade kommit helt fel, men så dök de svart/vita markeringarna upp igen.

En riktigt lång, snabb utförslöpa i skuggsidan på lite isiga spår - jiihaa vad snabbt det gick!

Det kändes bra att åka i dag. Men i de sugande uppförsbackarna innan stadion blev jag  plötsligt väldigt trött.

Stolpiga ben och mjuka armar. Men jag åkte ju 16 kilometer för fem dagar sedan också så det sitter väl fortfarande i kroppen kan jag tänka.

Jag knaprar in på mitt 20 milamål som jag satte att åka i vinter.

Bara fyra mil kvar nu. Kan bli tufft. Allt beror på hur jag kan rodda ihop tid och åkning.

OCH om det finns snö att åka på förstås.

Duschen kändes fantastiskt skön efter träningspasset (ja det finns duschmöjligheter där) och tänk vad trevligt om jag kunnat gå in på hotellet och äta lunch.

Men det undvek jag naturligtvis. 

En bra semesterdag fick jag.

En dag att minnas!